Alla vet att ett dödsfall förändrar livet för alltid för de efterlevande. Så är det för Inga i Maria Erenstams roman "Alltid hos dig". Ingenting är mer sig likt efter att Ingas man har dött av en hjärtinfarkt. I två år tränger hon
undan sin sorg, visar sig duktig, begraver sig i jobb. Men en elak
kommentar gör att allt rämnar. Hon flyr till släktens sommarställe på
Marstrand, där hon hoppas få ro att finna en väg tillbaka.
Av en
slump hittar hon en gammal låda som hon aldrig har sett förut. Den är
full av papper och tidningsurklipp och på botten ligger ett brev,
stämplat i Mombasa, Kenya, 1916. Avsändaren verkar vara en missionär,
som på ett mustigt språk beskriver sina umbäranden och sin glädje över
att få sprida sitt budskap.Ingas nyfikenhet väcks, särskilt av
några kryptiska rader i slutet av brevet. Med en iver hon länge saknat
söker hon vidare för att få en förklaring, för att undkomma sitt eget
nu. Det blir en resa genom tiden, bakåt i familjens förflutna.
Brevet visar sig vara skrivet av en kvinna vid namn Lea. Ingas farmor
Rakel möter henne i slutet av 1910-talet, då de båda arbetar hos
skodirektör Otto i Göteborg. I sin slitna bostad i Masthugget delar de
allt och blir snart bästa vänner, systrar och själsfränder. Det är en
tid av hårt arbete och ransoneringar, men också av kärlek och livslust. Men en midsommar på Marstrand inträffar en händelse som de
aldrig hade kunnat förutse. De tvingas möta krigets fasor, och efter det
är de för evigt bundna till varandra. Hemligheten har legat begravd
i många år. Och ju mer Inga får reda på, desto mer förstår hon hur
hennes farmors öde påverkat hennes eget liv. En insikt som hjälper henne
att läka sorgen.
Det är en roman om minnets makt över nuet, om att försonas med
det som varit och Ernestam
skriver en engagerande berättelse som inte väjer för stora frågor om
sorg, förlust, vänskap och
kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar