Romanen "Fantomerna" utkom första gången 1978 och var den då blott 23- årige Klas Östergrens tredje roman efter Attila och Ismael - alla tre självbiografiskt färgade böcker.
Det stora publika genombrottet kom med Gentlemen 1980 som också fick en framgångsrik uppföljare i Gangsters 2005. Med en produktion på över 15 böcker och som flitigt anlitad översättare och manusförfattare tillhör Klas Östergren eliten bland svenska författare. Nu är han ju ocks¨å den nyaste medlemmen i Svenska akademien.
Den här romanen hade jag nästan glömt att Östergren skrivit när jag hittade den i hyllan. Den handlar om en uppväxt i Stockholm, staden som Östergen älskar. I Frankrike sitter hjälten och försöker, bitter och rotlös, få perspektiv på sina minnen av de två människor som dominerat hans uppväxt i 60-talets Stockholm. Det är Sandi, överklasstjejen som alla grabbar föll för, och Fadern, mannen som gett honom allt men lämnat honom full av tacksamhet och skuld.
Dessa två fantomer - drömbilder - förföljer honom genom åren genom en värld fylld av rockmusik, ängslan, serietidningar och ångest. Att ursinnigt hamra ner storyn om dem är enda sättet att göra sig kvitt sin kärlek och sitt hat.
Den här romanen visar att Östergren har ett grundtema som återkommer i roman efter roman. Förlusten, sveket och de bittra minnena.
Det stora publika genombrottet kom med Gentlemen 1980 som också fick en framgångsrik uppföljare i Gangsters 2005. Med en produktion på över 15 böcker och som flitigt anlitad översättare och manusförfattare tillhör Klas Östergren eliten bland svenska författare. Nu är han ju ocks¨å den nyaste medlemmen i Svenska akademien.
Den här romanen hade jag nästan glömt att Östergren skrivit när jag hittade den i hyllan. Den handlar om en uppväxt i Stockholm, staden som Östergen älskar. I Frankrike sitter hjälten och försöker, bitter och rotlös, få perspektiv på sina minnen av de två människor som dominerat hans uppväxt i 60-talets Stockholm. Det är Sandi, överklasstjejen som alla grabbar föll för, och Fadern, mannen som gett honom allt men lämnat honom full av tacksamhet och skuld.
Dessa två fantomer - drömbilder - förföljer honom genom åren genom en värld fylld av rockmusik, ängslan, serietidningar och ångest. Att ursinnigt hamra ner storyn om dem är enda sättet att göra sig kvitt sin kärlek och sitt hat.
Den här romanen visar att Östergren har ett grundtema som återkommer i roman efter roman. Förlusten, sveket och de bittra minnena.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar