Rakbladsvassa repliker

I fjol debuterade Åsa Foster med novellsamling "Man måste inte alltid tala om det" och i den tilldrog sig berättelserna i ett Sydafrika som fortfarande präglas av åren med apartheid.
   Foster verkar ha många historier att berätta för nu är hon tillbaka med samlingen" Förresten gör folk så märkliga saker nuförtiden" och novellernas människor befinner sig i Skåne, somliga på  besök medan andra är djupt rotade i den mörka myllan. På olika sätt kämpar de för att hantera det som sjuder i och omkring dem. Alla rör de sig mot omvälvande ögonblick, där gränser förskjuts och det som varit plötsligt förändras.
    Mitt i natten ställer sig en man vid sin hustrus säng med ett gevär över axeln och väntar på att hon ska vakna. I Lund förbereder sig en doktorand för att berätta allt om sin otrohetsaffär, men något hon ser får henne att hejda sig. En tafatt bilförsäljare hjälper en kvinna som anklagas för stöld, utan att ana att hon kanske är skyldig till något mycket värre.
   Det händer mycket i berättelserna. Rakbladsvassa repliker avfyras, händelser som aldrig kan glömmas inträffar mitt i vardagslunken. Avgrunden finns precis invid idyllen och trampar man sbett så, tja, då får man skylla sig själv. Prosan är spänstig och njutbar, jag tror att Foster blir en av de stora berättarna ganska snart.