Fredrik Backman (han med En man som heter Ove) har onekligen örat tätt intill tidens puls. I "Britt-Marie var här" skriver han om en kvinna som väntat
ett helt liv på att hennes ska börja, och om samhällen vid vägar där
fotboll och pizzerior är det sista som överger människorna. En bok om avfolkning, glesbygd, tantkraft och kulturklyftor men också om att man ska ta vara på de vänner man har.
Britt-Marie, som är 63, är faktiskt inte passivt aggressiv. Det är bara det att
smuts, repor och felaktigt organiserade besticklådor får henne att
skrika på insidan. Hon har just lämnat ett 40-årigt äktenskap och liv
som hemmafru, och det enda arbete hon kan få finns i Borg, ett
finanskrisdrabbat samhälle vid en väg där allt är nedlagt utom den
ölstinkande pizzerian.
Britt-Marie avskyr fotboll, Borg har inget annat
än fotbollen kvar. Det är sannerligen inte en början på en underbar
vänskap. När byns ungdomslag behöver en tränare så desperat
att de till slut är redo att ge jobbet till vem som helst, då bryr de
sig inte om petitesser som att hon absolut inte vill ha det.
När
Britt-Marie dessutom blir utbjuden på dejt av en polis och bryter handen
i ett solarium finns det ingen återvändo mer. Roande och tänkvärt i Backmans blandning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar