När jag nyss läste Håkan Nessers roman "Döda och levande i Winsford", som är ett samhälle i utkanten av Exmooreheden, visste jag att det fanns en annan stark hedskildring av modernt snitt. Och nu har jag hittat den, det är Ruth Rendells "Hedarnas herre" från 1997.
Få kan som hon skildra människor som lever på gränsen till kaos, och så är det även här. Huvudpersonen Stephan Walby hittar på Vangmoore-heden en mördad flicka, han anmäler fyndet men blir förstås misstänkt för brott. Och det är då han börjar känna samhörighet med heden, och med gärningsmannen.Alla som läst Rendell vet vad hon kan göra av temat.
Många har ju skrivit om hedar i engelsk litteratur; systrarna Brontë och Conan Doyle med Baskervilles hund, för att nämna några. Det finns fler att snubbla över men jag kommer inte på dem nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar