Tom är elva år och bor i en husvagn med Joss, som avskyr när han kallar henne
mamma och som ofta ger honom stryk och lämnar honom ensam fast han är rädd. I Barbara Constantines roman "Tom, lille Tom" är det lätt att se att hans mamma är ett rätt själviskt monster som inte alls vill ha ansvar.
En kväll när skafferiet är tomt
igen och Tom som vanligt går för att besöka grannarnas grönsaksland,
snubblar han bokstavligt talat över den gråtande gamla Madeleine, som ramlat
och inte lyckats ta sig upp igen. Medan Tom tar hand om den gamla
kvinnan börjar han inse att även om livet kan vara svårt, kan allting
också bli betydligt lättare om man är flera.
Bekantskapen med Mdeleine ger Tom nya insikter och nya vänner. Han börjar odla egna grönsaker i Madeleines trädgård och snart är hans liv inne på ett nytt spår. Leo är en person som är älskvärda trots många och hårda motgångar i livet. Precis som i Constantines förra roman "Och sen Paulette" skriver hon om livet på en avfolkad landsbygd, om byar som faller sönder men också om hur nya kontellationer uppstår.
Hennes böcker är populära i Frankrike, kanske för att man ibland behöver läsa en bok som till varje pris vill bevisa att livet är vackert. Också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar