Det
är vardagliga, ömsinta och mörka historier som
Mårten Westö (jo, han är bror till Kjell Westö) beskriver med en emotionell nakenhet som aldrig förr i höstens bok "Som du såg mig då".
I de korta novellerna får hela liv plats. Rädslan drabbar människor, tiden far iväg och ingenting blir som man tänkte sig. Människor försöker förstå varandra, men misslyckas. Grymheten finns, parallellt med godheten och ögonblicken när de visar sig är korta.
I novellen "Riksväg ett" kör ett par hem efter sin dotters
bröllop. På vägen dricker de öl, tar in på ett motell och möts en sista
gång. Medelåldern är en plats som de allra flesta bara kör igenom. Det
skymmer, möjligheterna som en gång skimrade så lockande är använda, har
visat sig falska eller så är det för sent. De vet, vi kommer aldrig att bli gamla
tillsammans, du och jag. Än sen? Vi kommer ändå alltid att ha varandra,
alltid att finnas där för den andra.
En fängelsekund berättar om
hur han förlorade sin kvinna, en kvinna ser in i en mans ögon på en fest
den nionde september 2001, en kille på gymmet förlorar livsgnistan.
Livet är de korta ögonblick vi ser varandra.Många livsöden vecklar ut sig på 200 sidor och mycket läsvärt är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar