Med sin så kallade adresssvit skrev Henrik Tikkanen in sig i finlandssvensk litteraturhistoria när han skildrade borgerlighetens solkiga charm.
Nu håller unge Mathias Roslund på att skapa en egen svit av romaner med adresser som titel. Den första, Kopparbergsvägen 20, kom 2013. Nu kommer uppföljaren ut, "Svallgränden 5" och det är samma eländiga förortsliv i fattigdom som beskrivs. Men nu är det bildning och utbildning han vill skaffa sig. Men för Mathias Rosenlund var det ingen självklarhet att börja studera vid
universitetet.
Universitetet var inte en plats där man bildade sig, utan
ett ställe där man kunde vara om man redan var bildad. Av en slump, och
för att det var så lätt att bli antagen, började han ändå studera
nordisk litteratur. Studierna visade sig vara början på en passions- och
bildningsresa som skulle förskjuta många av koordinaterna i Mathias
tillvaro.
Mathias klättrar i hierarkierna, får skriva kritik i
Hufvudstadsbladet, blir inbjuden till de litterära salongerna, men
ingenting tar kål på hans känsla av att vara både utanför och nedanför.
Så får han i en kartong syn på ett gammalt foto av sin lillebror Christian. På fotot
syns Christians sönderskurna armar. Varför har ingen i familjen lagt
märke till broderns självskadebeteende? Ett beteende som han drivits in i för att nu sitta fast i missbruk, mental ohälsa och
arbetslöshet.
Mathias Roslund utforskar med frenesi vad fattigdom gör med människor. Hur bristen på pengar beskär framtidsdrömmar och gör att en del inte når målen man vill nå. En ovanlig röst i de finlandssvenska salongerna är han nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar