Det är en berättelse som bjuder på trivsam spänning och existentiella frågor och en övertygelse om att man aldrig ska tro sig veta något bestämt om andra människors inre. Särskilt inte om gamla tanter.
Hennes resonemang om snällhet är intressant - och vem är snäll på riktigt?
Viveka är en ganska vanlig frikyrkopastor runt femtio som börjar tröttna på att alltid finnas till för alla andra. Hemma har hon fyra barn och en tankspridd man och på jobbet de bitska, bakande tanterna. I största hemlighet har Viveka skaffat sig en kolonistuga i området, en plats där hon får vara i fred,till och med för familjen.
När en av kvinnorna i kaffekommittén hittas död börjar pastorn nysta i fallet. Kan en mördare gömma sig i idyllen? Är bokhandlaren Abbe att lita på? Vad har den lokale mäklaren i görningen? Och vilka ligger bakom den mystiska Stormhattarnas förening?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar