Efter debuten med romanen "Minkriket", om människor och miljöer i Österbotten kommer Karin Erlandsson nu med en bok som rubriceras som pusseldeckare. "Missdåd" heter den.
Fast jag håller inte med om den beteckningen. Det är knappast deckare alls även om man finner ett lik i skogen på midsommarafton.
Däremot är det en bra beskrivning av småstadsliv och av mänskliga relationer i början av 1990-talet.
Viktig för handlingen är Sara Kvist, nybakad journalist från utbildningen i storstaden som sommarjobbar på lokaltidningen i en liten österbottnisk stad. Nu skall
hon få både jobbpraktik och möjlighet att umgås med pojkvännen Robert
som har ett stall i staden.
Naturligtvis är det Sara som får jouren på
midsommarafton. Uppdraget är att rapportera från traktens dansbanor
tillsammans med sympatiska fotografen Oskar. Men planerna ändras: några
ungdomar hittar ett lik i skogen.Sara intresserar sig i historierna
kring dödsfallet. Hon intervjuar den dödas make och flera personer som
har sitt att säga. Under ytan finns trassliga relationer och starka
konflikter och också samlivet med Robert bjuder på
otrevliga inslag.
Tror att romanen blivit bättre om man skippat liket i skogen. Författaren tappar ju snart intresse för fallet. Det finns ju så mycket annat intressant, som stadens variant av Miss Marple, Lea med dåliga ben som hör och ser allt. Ett extra plus för Sara Manders omslag, det är stiligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar