De vita vargarnas tid

Världen brinner av krigets vanvett och ondskan breder ut sig överallt. Krigsåren bildar bakgrund till Elisabeth Nemerts förra roman från 2016, "Vargarnas tid". Även i Sverige, där världens första rasbiologiska institut har grundats för att skydda "den rena svenska rasen". Landets gränser är stängt för judar och i Tyskland sprider nazismen sitt gift.  Men vid sidan av ondskan går också kärleken.
  I sökandet efter tre försvunna finska krigsbarn träffas Magdalena och Carl-Magnus. Magdalena har vuxit upp på den lilla sörmländska gården Skogstorp. Hon har tidigt blivit föräldralös och för att försörja sig har hon tagit tjänst som piga och barnflicka. Med hjälp av en släkting får hon möjlighet att studera och ägna sig åt det hon innerst inne drömmer om, att få skriva och använda sin penna för att ge röst åt de svaga.
    Men drömmen leder henne rätt in i krigets fasansfulla verklighet. I sökandet efter tre försvunna finska krigsbarn träffar hon Carl-Magnus. Det blir en vändpunkt och ett livsavgörande möte. De kommer från skilda världar men förenas i sin kamp mot mörkrets makter. Och som en symbol för det godas strid mot det onda löper genom hela boken tre vita vargar.

  Nemert har skrivit en läsvärd roman om beredskapsåren, med fina tidsbilder och dramatik både i det lilla och det stora och om mod att stå upp för det man innerst inne tror på och modet att våga vägra lyda order.