Arabisk guldålder

   I mer än 700 år var vetenskapens internationella språk arabiska. Här berätta fysikern Jim Al-Khalili, bosatt i England men född i Irak, om en helt bortglömd sida av vetenskapens historia i "Nytänkarna - den arabiska vetenskapens gyllene tid"..
  När man berättar vetenskapens historia idag antyds ofta att det inte var förrän under den europeiska renässansen på 1500-talet som man lyckades matcha de gamla grekernas vetenskapliga bedrifter. Den tusen år långa perioden mellan grekernas era och renässansen avfärdas som "den mörka medeltiden." Men på 800-talet skapade den kalifen av Bagdad världens största vetenskapscenter, Visdomens hus. Där samlades vetenskapsmän och filosofer och en guldålder inom arabisk vetenskap inleddes.
   Men vem vet idag att Ibn al-Shatir inspirerade Kopernikus till en solcentrerad världsbild?  Varför känner vi inte till Ibn al-Haytham som använde moderna vetenskapliga metoder 700 år före Bacon och Descartes och lade grunden till modern optik långt före Newton, eller zoologen al-Jahith som utvecklade en teori om naturligt urval tusen år före Darwin?
  Det är en helt fascinerande kunskapsbit som presenteras här, och det är bra. För ingen, allra minst  forskaren är en ö. Han är helt beroende av sina föregångares rön.