Om att läsa bilder

"Här börjar jag säga min berättelse om Gustave Dorés Bibel. Jag säger den i en inspelningsapparat..."
   Så börjar Torgny Lindgrens roman "Dorés bibel" från 2005 där en äldre man i Västerbottens inland berättar om sitt liv.
  Varför skriver han inte ner sin berättelse?
  Jo, för han kan inte. Huvudpersonen känner litteraturen men han kan inte tyda bokstäverna. De bara flyger runt framför hans ögon.Men i Dorés illustrerade Bibel finns allt som kan hända i ett människoliv, bilderna får liv inför pojkens ögon och berättar om skapelsen, syndafallet, fördrivningen och allt annat dramatiskt.
  Men det hjälper inte pojken att han kan Bibelns bilder, han hamnar på ett hem för de obildbara. Hans far säger att det är för hans eget bästa.
   Det är en underbar berättelse. Stilistiskt spänstig och med episoder som etsar sig in i minnet precis som Dorés bilder. Och tänk så mycket som hänt med pojkar som är obildbara. Idag får de bokstavsdiagnoser och medicineras. Vem vet vilka bilder som försvinner på det viset?
   Hela romanen är en lovsång till kunskapens och läsningens lov, till de udda och starka människorna och till de oövertäffade bilderna.
   Har ni inte läst den förut så gör det nu.