En historia som har allt

  Öppnandet av faro Tutankhamens grav 1922 blev ett av de mest spännande ögonblicken i den moderna arkeologins historia. Berättelsen innehåller allt: guld, skatter, en plötslig död, en mumifierad kung och en suggestiv förbannelse - alla de ingredienser som gör att forntidens Egypten ständigt fascinerar.
  I sin nya bok "Tutankhamens förbannelse" utgår brittiska egyptologen  Joyce Tyldesley från graven och dess historia när hon berättar om de avgörande händelserna i Tutankhamens liv samtidigt som hon undersöker hur vi förhåller oss till det förflutna. 
  Tutankhamen, död 1327 f.Kr., vilade i en guldkista omgiven av en fantastisk samling imponerande gravgåvor: där fanns allt från religiösa symboler och statyer i nästan naturlig storlek till enkla höftskynken. Det enda som saknades var ett bibliotek. Att graven var så märkligt tom på skriftlig information gjorde att många egyptologer ansåg att innehållet inte hade något särskilt värdet.
   Men ingenting kunde vara mera fel. I dag vet man att varje enskilt föremål från graven har en egen historia att berätta, historier som experterna med hjälp av moderna vetenskapliga metoder lyckats rekonstruera.
  I boken  tittar Tyldesley med nya ögon på Tutankhamens grav för att rekonstruera hans familjehistoria, hans regering och tilltänkta liv efter döden.
   Samtidigt beskriver hon västvärldens långlivade fascination för mumier och deras "förbannelser" som man seglivat berättar om.