Det vet alla vi som läst romanerna "Hohaj" och "Till Mervas". Inte ett ord är överflödigt, det måste vara som det är.Därför tycker jag att det är intressant när hon skriver om sitt skrivande och om svårigheterna med att skriva- och det gör hon i nyutkomna "Skrivandets sinne". Hon påpekar, vilket man naturligtvis vet, att när det gäller skrivandet kan man bara beskriva det som de egna ögonen ser. En rödhake utanför fönsterrutan är en fågel som bara ses av människan innanför. Det är den rödhaken som beskrivs. inte en generell rödhake.Bara genom att skriva subjektivt kan texten beröra läsaren.
Hon skriver också om staden och landet och vantrivseln i kulturen, om skogen, djuren och vad det är att vara människa. Hon berättar också om betydelsefulla möten, särskilt med den nära vännen och författarkollegan Sara Lidman, och om om en viktig text av Harry Martinson, där hon känner igen sig i hans rasande fråga om människans tillåtelse att få finnas i det moderna samhällsbygget.
Det här är en tunn bok men innehållet har tyngd. Läs den njutningsfullt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar