Lena Huldéns bok "Den sexbente fienden" (finns även i pocket) kompletterar verkligen den
traditionella synen på krigshistoria. De centrala aktörerna är loppor,
flugor, löss och myggor som under historiens lopp oftare än någon
general bestämt krigens segrare. Sjukdomar som rödsot, fläckfeber och malaria har tagit död på betydligt fler soldater än både svärd och kanoner.
I förordet skriver författaren att hästarna och deras parasiter blir styvmoderligt behandlade här och med tanke på de hästburna arméerna vore det ämnet ett uppslag till en egen bok.
Napoleons svåraste fiende var
klädlusen, inte den ryska vintern. Fast det visste han inte om.
Först i slutet av 1800-talet
började forskarna förstå ohyrans medicinska betydelse. Då blev
bekämpning och förebyggande åtgärder viktiga taktiska element i
krigföringen. Framgången var tillfällig och i dag ökar riskerna på
nytt.
Viss koppling till Åland har även författaren. 1996 doktorerade hon med en avhandling om Kastelholms slott. Som inom sina murar säkert hyste ett försvaligt antal löss...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar