Om man bara lyssnar på tevenyheternas rapporter från Kiev i Ukraina förstår man inte sammanhangen. Men har man läst Anna-Lena Lauréns (bilden)
fjolårsbok "Frihetens pris är okänt" begriper man mycket mer. I boken beskrver Laurén
de så kallade "färgrevolutionerna" som svepte genom de gamla
Sovjetrepublikerna efter unionens fall 1991. Rosenrevolutionen i
Georgien 2003. Den orange revolutionen i Ukraina 2004 och Tulpanrevolutionen i Kirgizistan 2005.
Hon beskriver hur det står till med demokratin i republikerna idag. Hon benar ut
de ofta komplicerade historiska förhållandena, idealismens roll och hur
slumpmässigt gränser drogs upp i Sovjet.Hon skildrar en svindlande snabb
politisk utveckling som till exempel för Kirgizistans del kan
sammanfattas så här: Två revolutioner, nio grundlagsändringar, 24
regeringar, 15 utrikesministrar, 15 talmän. Och allt detta på tjugo
år.
Anna-Lena Laurén är alltid själv på plats, hon får kontakt med
människor från gruvarbetare till premiärministrar. Hon frågar dem rakt
på sak, men med lyhördhet och respekt.
Ukraina är sedan långt tillbaka ett splittrat land. De östra delarna med tung gruvindustri har nära band till Sovjet medan de västra delarna äe europeiserade och har en lång historia tillsammans med polacker och österrikare. Språkfrågan bidrar till splittringen, idag är ukrainskan officiellt språk efter århundranden som förtryckt "bondspråk". Det finns många skelett som rasslar i de ukrainska garderoberna, därav de heta känslorna bland de 47 miljoner som bor i landet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar