Den italienska författaren Elsa Morante hävdade att historien är en skandal som pågått i tiotusen
år. Hennes mästerverk från 1974, romanen "Historien", bekräftar den tesen.
Romanen är en rasande anklagelse mot den historiska
utvecklingen som sker på den enskilda människans bekostnad.
Den gav också
upphov till en väldig polemik i den italienska kritikerkåren, den både hyllades och hatades. Norstedts
har gett ut romanen fyra gånger tidigare: 1979, -84, -88 samt 2004. Den
har jämförts med Tolstojs Krig och fred och Victor Hugos Samhällets
olycksbarn.
I upplagan från 2012, den senaste på svenska, finns ett nytt förord av Gabriella Håkansson.
Romanen "Historien" tar läsarna med till krigstidens Italien. Den utspelar sig år för år, från 1941 till 1947. Rom invaderas av tyskarna och faller 1943, det är en ockuperad stad som befrias av partisanerna efter 1945. Huvudperson är den fattiga änkan och småskollärarinnan Ida Ramundo, som är halvjudinna men döljer sitt judiska påbrå så väl att hennes tonårige son Nino går med i ungfascisterna.
En dag när Ida är på väg hem från arbetet möter hon den unge tyske soldaten Günther som gått vilse i den eviga staden. Günther tränger sig på Ida, följer efter henne hem och våldtar henne. Frukten av denna våldtäkt är den epileptiske pojken Useppe, romanens ljusgestalt, ett slags Kristus i miniatyr. Useppe känner samhörighet med alla levande och döda, djur som människor, och kan inte göra någon illa. Mitt under brinnande krig företar han idylliska promenader runtom i Rom tillsammans med fårhunden Bella, avsnitt som ger romanen stark poetisk lyskraft.
Då ingenting längre finns kvar av deras bostadshus efterbombningen söker Ida och Useppe sig till ett läger för hemlösa, där de lär känna den unge judiske studenten Davide Segre.
Han har förlorat alla sina anhöriga i transporterna till förintelselägren och trots att han vill leva efter sin pacifistiska övertygelse hämnas han och dödar en tysk soldat.
Jag läste den här romanen när jag var ung och den gjorde intryck på mig. Det finns all anledning att rekommendera den igen, så här 70 år efter kriget. För fastän kriget tog slut så tog inte människornas känslor slut, vår tid är full av efterskalv från tiden.
Den gav också
upphov till en väldig polemik i den italienska kritikerkåren, den både hyllades och hatades. Norstedts
har gett ut romanen fyra gånger tidigare: 1979, -84, -88 samt 2004. Den
har jämförts med Tolstojs Krig och fred och Victor Hugos Samhällets
olycksbarn.I upplagan från 2012, den senaste på svenska, finns ett nytt förord av Gabriella Håkansson.
Romanen "Historien" tar läsarna med till krigstidens Italien. Den utspelar sig år för år, från 1941 till 1947. Rom invaderas av tyskarna och faller 1943, det är en ockuperad stad som befrias av partisanerna efter 1945. Huvudperson är den fattiga änkan och småskollärarinnan Ida Ramundo, som är halvjudinna men döljer sitt judiska påbrå så väl att hennes tonårige son Nino går med i ungfascisterna.
En dag när Ida är på väg hem från arbetet möter hon den unge tyske soldaten Günther som gått vilse i den eviga staden. Günther tränger sig på Ida, följer efter henne hem och våldtar henne. Frukten av denna våldtäkt är den epileptiske pojken Useppe, romanens ljusgestalt, ett slags Kristus i miniatyr. Useppe känner samhörighet med alla levande och döda, djur som människor, och kan inte göra någon illa. Mitt under brinnande krig företar han idylliska promenader runtom i Rom tillsammans med fårhunden Bella, avsnitt som ger romanen stark poetisk lyskraft.
Då ingenting längre finns kvar av deras bostadshus efterbombningen söker Ida och Useppe sig till ett läger för hemlösa, där de lär känna den unge judiske studenten Davide Segre.
Han har förlorat alla sina anhöriga i transporterna till förintelselägren och trots att han vill leva efter sin pacifistiska övertygelse hämnas han och dödar en tysk soldat.
Jag läste den här romanen när jag var ung och den gjorde intryck på mig. Det finns all anledning att rekommendera den igen, så här 70 år efter kriget. För fastän kriget tog slut så tog inte människornas känslor slut, vår tid är full av efterskalv från tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar