Kortromanen "En lång vinter" är en av irländaren Colm Tóibíns starkaste berättelse.Den utspelas i en
utspelas
i en liten bergsby i Pyrenéerna på 50-talet. Men det skulle lika gärna kunna vara i fjol eller för hundra år sedan. Historien är helt tidlös och handlar om människor som lever i den kargaste av miljöer, utlämnade åt naturen och den egna kraften att klara sig. Varför kommer jag att tänka på Kökar, som det var på 50-talet?
Unge Miquel har återvänt efter värnplikten och
nu är det dags att vinka av den yngre brodern. Pappan säger inte så
mycket men håller ordning på fåren som precis vallats ner från
bergssluttningarna inför den stundande vintern. Det är modern som håller
samman familjen och ser till att alla får mat och att det blir
städat.Men en dag märker Miquel att modern tycks smyga iväg när
de är nere i byn och handlar.
Snart blir också han varse det som alla tycks ha
vetat länge men ingen talar om, att modern är alkoholist. Kort därefter
uppstår ett våldsamt gräl mellan föräldrarna och dagen efter är modern
försvunnen och den första snön faller.
Det tar bara någon timme, sedan
råder full snöstorm och det är frågan om liv och död. Vädret i Pyrenérna är både våldsamt och snabbt växlande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar