Båda Strindberg och Leffler liksom Ellen Key föddes 1849 och på 1880-talet räknades Anne Charlotte
Leffler som Sveriges främsta författare. Hennes dramer handlar om den verklighet en kvinna från hennes egen miljö
mötte. Hon skrev om kvinnors rätt till självständighet, arbete,
egendom och utveckling. 1869 debuterade hon med en novellsamling som skrevs under pseudonym.
Länge var anonymiteten en förutsättning för hennes skrivande; hon var
gift med häradshövdingen Gustaf Edgren, som tolererade men på inget vis
uppmuntrade hennes skapande.När man läser Monica Lauritzens välskrivna och nyutkoma biografi "Sanningens vägar" om Leffler häpnar man över hur undanskuffad hon varit i litteraturhistorien. I bästa fall ett kort omnämnande, annars tystnad.
Lite extra roligt är det att den här boken är nominerad till Augustpriset i fackboksklassen i år, inte någon av de många August-böckerna. En liten revansch är väl också en revansch...
Nämnas kan att Lauritzen, som härom året skrev en fyllig biografi om Emilie Flygare-Carlén, och lyfter fram ännu en stor men halvt bortglömd kvinnlig författare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar