" Den nya dagen gryr" av Johan Svedjedal är den första stora biografin över Karin Boye sedan Margit Abenius Drabbad av renhet (1950). Den skrevs i en annan tid. Nu kan hela historien berättas.
Länge sågs hon
som en närmast ovärldslig gestalt – men egentligen var hon en högst
levande och jordisk person. Hon var en dotter av 1920- och 1930-talets
kvinnofrigörelse: en socialist i modefrisyr, en självförsörjande kvinna i
bokens samhälle. Och en allt djärvare röst för de homosexuellas sak.
I
den här levande boken om Boyes författarliv ger Johan
Svedjedal en ofta överraskande bild av en författare vars uppmärksammade
självmord kanske bara var ett tragiskt misstag. Vi följer Boye från
sårig barndomsidyll, via de religiösa ungdomsåren till studentåren i
Uppsala, där hon etablerade sig som poet, mötte psykoanalysen och
socialismen. Sedan blev Stockholm hennes bas, med litterära insatser i
Clarté, den radikalmoderna Spektrum, åtskilliga kvinnotidskrifter och en
lång rad böcker.
Men hon bodde också tidvis i Berlin, där hon genomgick
psykoanalys och upplevde nazismens hot. Här finns också den Boye som
livet igenom hade svårt att välja mellan sina drömyrken som lärare och
författare, liksom den kärlekssökare som gradvis vågade bejaka sina
erotiska känslor för kvinnor.
I centrum finns hela tiden Boye som författare: poeten bakom ett antal klassiska dikter, prosaberättaren bakom dystopin Kallocain och den antinazistiska och feministiska aktivisten som ville påverka sin
tid genom tidningsartiklar, uppläsningar och politiskt vardagsarbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar