Ibland lyckas jag fortfarande snubbla över riktigt bra romaner. "Sommaren före kriget" av brittiska Helen Simonson är en sådan. Det är en historisk roman som börjar sommaren 1914, den varma sommaren före första världskriget bröt ut. Eller "the great war" som engelsmännen länge kallade det. Den inleds som en underhållande skildring av småstadslivets
intriger, men utvecklas till en gripande berättelse om krig ochvad det gör med människor och samhällen. Det är en roman i Jane Austens anda, som skildrar
en familj, en stad och en värld som är på väg att förlora sin
oskuldsfullhet men inte riktigt insett det..
Den unga och föräldralösa latinläraren Beatrice Nash anländer till den
lilla staden Rye i East Sussex med en packlår fylld med böcker. Hon är
fritänkande, självständig och smart – något som inte uppskattas av
invånarna i det konservativa samhället. Den lokala matriarken Agatha
Kent tar henne under sina vingar skugga och familjen Kent blir ett starkt stöd
för Beatrice, som sörjer sin fars bortgång.
Medan Beatrice försöker
finna sin plats i småstaden blir läget i världen alltmer instabilt,
kriget rycker närmare. Under några av de varmaste sommarmånaderna
förändras både Beatrices och de andra invånarnas liv i
grunden. Det är en roman om ett hårt skiktat klassamhälle, om vad som går för sig och vad som inte gör det. Samtidigt beskriver hon den sorglöshet som råder, människor är inte medvetna om vad som väntar dem efter sommaren. Som det alltid är. Det är först efteråt vi ser sammanhangen.
Jag tyckte väldigt mycket om den här romanen.
Den låter intressant.
SvaraRadera