"Anledningen
till att jag skriver den här boken är att jag vill veta mera om
inbördeskriget i Finland. Jag vill att vi sätter oss bättre in i vad som
hände. Jag vill att vi diskuterar vad det har att göra med oss i dag.
Jag skriver för dig, som precis som jag mest bara lyssnat och inte själv
varit aktiv och ställt egna frågor."
Så förklarar Anna Lindholm varför hon skrivit "Projekt Ines", där hon genom brev
och intervjuer, arkiv och egna reflektioner närmar sig fem kvinnor i
inbördeskrigets Finland: sin egen morfars mor Ines Nyberg som satt i
Snappertuna med små barn och skrev brev till sin Verner, den hårt
prövade Josefina Hägg från samma by, den övertygade socialisten Anna
Forsström i Helsingfors, societetsflickan Anita Topelius och den
irriterande Dagmar Ruin, som gjorde succé i fält och blev headhuntad av
Mannerheim efteråt.
I Projekt Ines berättar Anna Lindholm vår
historia på ett nytt sätt, genom ett modernt sinne, hon slår hål på
historieskrivningen och öppnar för nya frågor. Fast om man läst mycket om epoken så tycker man nog att texten är naiv.
Visst kan man sätta på sig de feministiska glasögonen om man vill. Men de förändra inte särdeleds mycket av det som var en hård och bitter verklighet vintern 1918. Man kan tolka om historien, vrida den något varv och hoppas på att förstå den. Men tiden skiljer oss åt och vi kan aldrig helt förstå en annan tid och dess människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar