Mitt kära Frankrike, vad skriver man en dag som idag när det ondas blommor - les fleur du mal - slår ut överallt? Människor mördas när de gått ut för att roa sig en stund. De gör någonting som islamistdårarna inte kan tåla, de njuter av livet och straffas med en död ur bakhåll. Det går inte att förstå och ska inte förstås heller.
Ur hyllan tar jag fram en unik roman, skriven 1942 mitt under brinnande krig av den ryskjudiska författaren Irène Nemirovsky, bosatt i Frankrike. 1942 arresterades hon och skickades till dödslägren. Först 60 år senare publicerades hennes "Suite francaise", på senska Storm över Frankrike som skildrar
den franska befolkningens flykt undan den tyska invasionen i juni 1940.
Flykten kastade alla samhällsklasser in i ett våldsamt kaos som blandade
människor från de mest förnäma till de fattigaste. Némirovsky
skildrar träffande de otaliga ödena - tragedierna och förtvivlan,
lumpenheten och ömkligheten, solidariteten och hoppet, hos en befolkning
på flykt. Här finns hålldamer övergivna av sina älskare,
borgarfamiljer som äcklas av populasen, sårade som övergivits fyller
landsvägarna alltmedan bomberna faller och träffar hög som
låg. Sakta men säkert vinner fienden grepp över ett förlamat och
skräckslaget land.
Den lilla byn Bussy tvingas, som många andra, ta emot
de tyska trupperna, och vi möter ett antal människor som alla hanterar
ockupationen på olika sätt. Storm över Frankrike är
en obeveklig roman skriven med det självupplevdas
omedelbarhet. Den avslöjar människans svaghet i krigets utsatthet, men
innehåller också glimtar av hopp och värme. Némirovsky
skrev om kriget medan det pågick - inte som efterhandskonstruktion. Romanen ger ändå en smula hopp, Frankrike har upplevt värre tider och rest sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar