Elisabeth Östnäs är en fena på att mana fram gångna tider. I "Sagan om Turid - kungadottern" tar hon oss med till den grymma vikingaverkligheten. Förlaget säger att detta är en ungdomsroman men jag tycker den funkar utmärkt som allåldersbok.
Turids värld är en hård vikingavärld. Den vintern då svälten slår hårt
mot den lilla byn ställs allt på sin spets. Turid behöver använda de
krafter hon har för att överleva och även krafter som hon ännu inte
lyckats bemästra. Hon är avvikande och viljestark, står upp mot styvmodern Ingeborg, som vill att Turid ska spela sin roll som man kan vänta sig.
"Jag vill inte gifta mig. Jag vill lära mig att skriva. Jag vill se
andra platser. Mer än den här lilla byn. Far är gammal nu och jag vet
att jag ska bli drottning efter honom. Min fostermor vill att jag ska
bli en völva, en spåkvinna, som hon.
Men jag vill inte! Jag vill leka ett tag till, med Sten, med Njord. Jag vill att allt ska vara som förut."
Det är Turids tjurigt viljestarka deklaration. Men vad har en flicksnärta att säga till om?
Östnäs har skapat en huvudperson man vill lära känna och förstå sig på. Hennes skildring av tiden är realistisk och inte skönmålande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar