Medeltidshistorikern Fredrik Charpentier Ljungqvist, knuten till Stockholms universitet bjuder på en
lättläst exposé över den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella
utvecklingen i Norden under tusen år med utgångspunkt i de senaste rönen
från arkeologisk och historisk forskning.
Med " Den långa medeltiden" lanserar han det europeiska begreppet för medeltid i svensk historia. Enligt den börjar medeltiden efter Västroms fall 476 och pågår fram till reformationen på 1500-talet.
Den nordiska medeltiden blir 500 år längre och omfattar också yngre järnålder.
Det här översiktsverket behandlas också hela Norden, och inte bara ett
enskilt nordiskt land, och skillnaden mellan öst- och väst i Norden blir tydlig.
Ett av kapitlen skildrar den
politiska utvecklingen, men annars står de sociala förhållandena i
centrum. Hur bodde man och vad åt man? Vilka
möjligheter fanns det att resa och hur utvecklades
skeppsbyggnadskonsten? När skedde klimatförändringar och hur påverkade
de människor? Vilka redskap användes i jordbruket, för hantverk och för
att bygga hus och skepp? I vilken grad levde människor av
självförsörjning och hur utvecklad var handeln? Hur såg lag och rätt ut?
Vi får bekanta oss med livet för såväl kungar som
trälar och följa med genom sociala omvälvningar som kristnandet,
digerdöden och ståndssamhällets framväxt. Geografiskt rör vi oss från
den karga nordnorska kusten i norr till den bördiga danska myllan i
söder, med avstickare till Island och Grönland och med vikingafärder i
öster- och västerled.
Ett intressant grepp och så slipper man den i mitt tycke konstlade uppdelningen av svensk järnålder i vendel- och vikingatid.
Ska kolla upp denna. Bra inlägg!
SvaraRadera